Välkommen till Astrid Lindgren-sällskapets lilla bokhandel! Här kan du som privatperson köpa de av sällskapets egna skrifter som finns i lager samt ett urval böcker om Astrid Lindgren.
Du beställer böcker genom att mejla info@astridlindgrensallskapet.se. Ange fullständig adress och om du är medlem eller inte, eftersom priserna skiljer sig en aning. Observera att porto tillkommer.
Astrid Lindgren och Leif Ruhnström
Astrid Lindgren-sällskapet, 2007
Den 14 november 2007 skulle Astrid Lindgren fyllt 100 år. Till denna högtidsdag gav Astrid Lindgren-sällskapet ut Junker Nils av Eka, en berättelse som ursprungligen ingick i sagosamlingen Sunnanäng. Leif Ruhnström har illustrerat sagan med suggestiva akvareller och boken innehåller även hans essä: Sorg och seger. Junker Nils av Eka – en drömsaga.
För länge sen i fattigdomens dagar… Så börjar alla de vemodiga sagorna i Astrid Lindgrens sagosamling Sunnanäng. Läs en drömsaga om kärlek, offer och seger – och om fantasins läkande kraft.
Redaktörer: Gallie Eng och Lena Törnqvist
Astrid Lindgren-sällskapet, 2009
Den 8 mars 2002 begravdes Astrid Lindgren. Många ville ta avsked och visa sin respekt och Stockholms gator kantades av människor hela vägen fram till Storkyrkan. Astrid Lindgrens-sällskapet har i denna skrift samlat de fyra tal som hölls i Storkyrkan och tackar Göran Persson, Carl Olof Nyman, Margareta Strömstedt och Inger Nilsson för deras tillstånd att återge texterna. Talen fångar Astrid Lindgrens storhet som författare, människa och medborgare. Fyra tal som är värda att bevara uttryckte dåvarande ordförande i sällskapet, Kjell Bohlund i sitt förord och det är bara att hålla med.
Slutsåld
Rita Törnqvist-Verschuur
Astrid Lindgren-sällskapet, 2011
Rita Törnqvist-Verschuur hade ett 40-årigt fruktbart samarbete som översättare och därtill vänskap med Astrid Lindgren. Våren 2010 fick Rita Törnqvist-Verschuur frågan om hon kunde skriva ett bidrag till Astrid Lindgren-sällskapets medlemsblad, en liten rapport från någon med en fot i Holland och en i Sverige. Då tog hon fram ett gammalt manus som hade varit tänkt att lämnas till Astrid Lindgren på hennes 94-årsdag, men som tyvärr inte blev av. När Rita Törnqvist-Verschuur flera år senare, november 2001, kom till Stockholm och ville överlämna texten till AL så kunde hon tyvärr inte ta emot den. Kort därpå dog Astrid Lindgren.
I manuset fanns mängder med minnen som var menade att Astrid skulle fått ta del av. Nu fick Astrid Lindgren-sällskapet ta del av dessa istället och det räckte till en hel årsskift, inte bara ett litet bidrag i ett medlemsblad.
Astrid Lindgren
Astrid Lindgren-sällskapet, 2012 och 2022
Astrid Lindgren lämnade efter sig ett rikt och varierat arkivmaterial. Där ingår brev, pressklipp, stenogram, foton, manus och mycket annat som tillsammans fyller mer än 150 hyllmeter i Kungliga biblioteket. Huvuddelen av manuskripten är välkänt sedan länge men där finns även korta och mindre kända, någon gång helt okända texter. Genom tillmötesgående från Astrid Lindgren AB, som förvaltar Astrid Lindgrens konstnärliga kvarlåtenskap, har sällskapet fått möjlighet att utge dessa texter i bokform för att på så sätt göra dem tillgängliga för en större publik.
Astrid Lindgren
Astrid Lindgren-sällskapet, 2013
Detta är en samling med så gott som okända Astrid Lindgren-texter – utgivna bara för vuxna!
Författarinnan själv delade uppfattningen att dessa texter inte är särskilt lyckade. Hon betecknade dem som ”ungdomssynder” och ”idiotsagor”. Ur vuxen- och forskningssynpunkt är dock berättelserna av stort intresse, bland annat som prov på hennes tidiga litterära försök. Åtskilliga av berättelsernas tema återkommer senare i det mogna författarskapet.
Redaktörer: Gallie Eng och Lena Törnqvist
Astrid Lindgren-sällskapet, 2014
Här följer ett urval av mer eller mindre okända Astrid Lindgren-texter. I fokus står texter med kvinnoperspektiv, fastän kanske inte alltid så radikalt som man kunde väntat sig med tanke på Pippi, Ronja och alla de andra starka flickor som skulle komma att sätta sin prägel på författarskapet. Titeln ”Före grupp 8 – långt före” är ett direkt citat från Astrid Lindgren själv, levererat vid genomläsning av ett av kåserierna långt efter dess tillkomst.
Slutsåld
Astrid Lindgren och Per-Martin Hamberg
Astrid Lindgren-sällskapet, 2015
Redan i Vimmerby på 1920-talet var Astrid Ericsson en flitig biobesökare, ett intresse som höll i sig livet ut. Astrid Ericsson blev småningom Astrid Lindgren och bosatte sig i Stockholm, det blev världskrig och hon fick ett beredskapsarbete där hon träffade en ung akademiker, Per-Martin Hamberg, som delade hennes filmintresse. Tillsammans beslöt de att pröva lyckan som filmförfattare.
De är bakgrunden till den långa filmsynopsis, När man är kär, från vintern 1942/43, som är ett av de mest oväntade – och tidigare helt okända – fynden i Lindgrens stora, efterlämnade arkiv. För första gången presenteras här texten i sin helhet.
Hambergs och Lindgrens synopsis föregås av en essä av Leif Furhammar, filmhistoriker och professor i filmvetenskap, som sätter in När man är kär i sitt sammanhang.
Var så goda – ett stycke hittills okänd filmhistoria som visar hur en sagolik karriär som filmförfattare en gång började.
Lena Törnqvist
Astrid Lindgren-sällskapet, 2016, i samarbete med Salikon Förlag, inbunden
Ingrid Vang Nyman skapade 1945 bilden av Pippi Långstrump. Med sina teckningar bidrog hon till ”en revolution i barnkammaren”.
Men vem var konstnären, varifrån kom hon och vart tog hon vägen? Alla vet att Astrid Lindgren skrev böckerna som Pippi Långstrump, men få känner till namnet på illustratören och att hon också svarade för bilderna i den läsebok som på 1940- och 50-talen lärde tiotusentals barn läsa.
Den här är boken om Ingrid Vang Nyman (1916–1959) och hennes livsöde. Hur hon föddes i en välbeställd dansk familj och genom giftermål kom att röra sig i det svenska kulturlivets inre cirklar, men också om hennes grönländska släktingar. Om konstnärsliv i Stockholm under de sista krigsåren, om framgångar och genombrott, men också om tvivel, fysisk och psykisk sjukdom. Och om en förlagsvärld som inte var redo att möta en så radikal tecknare och hennes krav.
Astrid Lindgren
Astrid Lindgren-sällskapet, 2017
Lagom till Astrid Lindgrens 70-årsdag 1977 publicerade tidningen Veckojournalen en artikel där Astrid Lindgren hade valt bilder ur familjens fotoalbum och själv skrivit texter till. Det är dessa foton och texter som är grunden till Bilder ur mitt liv Så här skriver Astrid Lindgren bredvid en bild på henne och några av hennes barnbarn: ”Sju barnbarn har jag. ”Har jag nånsin berättat för dej om mina barnbarn?” ”Nej, och du kan inte tro vad jag är tacksam för det!” Därför ska jag nu inte säja nånting om mina, ja de är förstås vackrare och mer begåvade än alla andra barnbarn, men annars är det inget särskilt märkvärdigt med dom.”
Astrid Lindgren
Astrid Lindgren-sällskapet, 2018
Sagospelet Snövit skrev Astrid Lindgren 1949. Det bygger på Bröderna Grimm, men hon satte sin högst personliga prägel på den kända sagan. Pjäsen vittnar om Astrid Lindgrens säkra dramatiska handlag, och med sin drastiska humor och sin kavata, frispråkiga prinsessa är den läsvärd än idag.
Lena Törnqvist
Astrid Lindgren-sällskapet, 2019
Att hävda att Astrid Lindgren är en utmärkt författare är ingen överdrift. Hennes berömmelse har alltsedan debuten vuxit som ett träd ut över världen och översättningsspråken är nu över hundra. Hon har belönats med priser, utmärkelser och medaljer och förärats olika former av hedersbetygelser – allt från kungliga ordnar till namngivning av skolor och rosor.
Lena Törnqvist gör här en detaljerad genomgång av dem alla med innehållsrika kommentarer.
Christina Palmgren
Astrid Lindgren-sällskapet, 2020
Få svenskar har gett så många intervjuer som Astrid Lindgren. När hennes bok om Madicken 1961 ska börja som följetong i tidning Vi är det journalisten Christina Palmgren som presenterar den i en kort intervju med författaren. Hon blir därefter en återkommande samtalspartner och intervjuerna blir längre och mer personliga. Under åren fram till Astrid Lindgrens 80-årsdag 1987 möts de fem gånger till, på Furusund, i Tegnérlunden och hemma på Dalagatan.
Samtal på sommarverandan samlar de sex intervjuerna och några av de foton som illustrerade dem.
Jonas Ellerström & Åsa Warnqvist
Astrid Lindgren-sällskapet, 2021
Astrid Lindgren var i trettio år ledamot av den litterära akademin Samfundet De Nio, grundat år 1913. Hon valdes in 1963 och blev ordförande tio år senare. Samfundets främsta uppgift är att stödja svenskspråkig litteratur genom utdelande av årliga priser. Astrid Lindgren utförde ett stort, samvetsgrant och engagerat arbete inom De Nio, men denna sida av hennes yrkesliv har fram till nu varit så gott som okänd. Jonas Ellerström och Åsa Warnqvist har fått tillgång till samfundets arkiv och protokoll och har kunnat följa Astrid Lindgrens nomineringar till De Nios Stora pris och andra belöningar år för år. Fram träder bilden av en författare som beslutsamt kämpar för att barn- och ungdomslitteraturen ska få erkännande, och som också har en stor beläsenhet inom och djupa insikter i modern romankonst och poesi.
I en appendixdel ingår bland annat opublicerade brev från Astrid Lindgren till vännen och kollegan i De Nio Olle Holmberg. Som helhet belyser Med tri raske skutt en viktig ny sida av en av våra främsta författares verksamhet.
Lena Törnqvist
Astrid Lindgren-sällskapet, 2022
2022 var det tjugo år sedan Astrid Lindgren-sällskapet bildades, bara några månader efter Astrids bortgång. Den här lilla minnesskriften visar att det varit tjugo år fyllda av aktiviteter; föredrag, estradsamtal, musikkvällar, sällskapsresor, konferenser och mycket annat. Vi har också fått det stora förtroendet att visa hennes hem på Dalagatan för allmänheten.
Kjell Bohlund, Lennart Svahn och Lena Törnqvist
Astrid Lindgren-sällskapet, 2022
I drygt 60 år var Astrid Lindgrens adress Dalagatan 46, Stockholm. Hit flyttade hon med man och barn i september 1941 och här avled hon i januari 2002.
Också när berömmelsen och inkomsterna ökat väsentligt bodde hon kvar och levde samma anspråkslös liv. När nutida besökare frågar varför hon aldrig flyttade till en lyxig villa eller en påkostad lägenhet i en mer fashionabel stadsdel, brukar hennes dotter Karin svara: ”Jag tror att mamma tyckte det var fint här.”
Den här boken vill skildra Astrid Lindgrens vardagsliv i hennes vardagsmiljö.
Lena Törnqvist
Astrid Lindgren-sällskapet, 2007
För femtio år sen utkom ”Bröderna Lejonhjärta”. Den blev Astrid Lindgrens mest omdiskuterade bok och mottogs med beröm, men också med kritik, undran och frågor. Talrika läsare, både barn och vuxna, skrev brev till henne, och många fick också svar. Med sin ingående kunskap om Kungliga Bibliotekets Astrid Lindgren-arkiv företar Lena Törnqvist här en unik djupdykning i Lejonhjärta-breven och tecknar en utförlig, tankeväckande och spännande bild av samspelet mellan Astrid Lindgren och hennes läsare i alla åldrar.
En vänbok till Astrid Lindgren
Rabén & Sjögren, 2001
Astrid Lindgren är inte bara berömd, hon är älskad – som författare, som människa. Hennes liv är som en saga, men där har även funnits vardagar, yrkesliv och familj vid sidan av hennes enastående författarskap.
Boken innehåller mer än tjugo specialskrivna bidrag och är rikt illustrerad med bilder ur hennes privata album och ur hennes böcker. Vänner, författare, förlagsfolk, illustratörer och litteraturforskare berättar här om sitt förhållande till Astrid och vad hon betytt för dem. Deras tacksamhet är stor – en tacksamhet som läsaren också känner.
Vivi Edström
Rabén & Sjögren Books, 2000
Astrid Lindgren is one of the most beloved children’s book authors of the twentieth century. Her most famous creation, Pippi Longstocking, has been embraced by many generations of children around the world. This important book offers the first complete study of Lindgrens work.
Born in 1907, Lindgren grew up in a small town in the Swedish countryside but left home for Stockholm at eighteen. She made her debut as an author relatively late, at age thirty-seven. Pippi Longstocking (1945) followed a year later. In addition to her amazing productivity – she has written more than thirty-five books – Lindgren worked as the editor in chief of Sweden’s largest children’s book publisher, her own, until 1970.
Lindgren argues Vivi Edström in this perceptive study, is a writer of contradiction, moving between the local and the universal. The grand emotions that carry her stories have their particular right of abode in the children’s world, where life is ”both terrible and wonderful”. As she herself has so simple phrased it, Lindgrens stories tell ”something about the conditions of living and how tricky it can be to be a human being”.
Vivi Edström
Rabén & Sjögren, 1992
Vad är hemligheten med Astrid Lindgrens författarskap, som har en sådan spännvidd, och en sådan förmåga att fängsla både barn och vuxna? Vivi Edström, professor i barnlitteratur, gör här en enastående analys som spänner från Pippi Långstrump till Ronja rövardotter. Hon tränger djupt in i texterna och blottlägger känslan och avsikten i de olika verken.
Redan rubrikerna på bokens fyra stora huvudavdelningar: Äventyr och äppelblom, Från Bullerbyn till Saltkråkan, Humor och fars, Verklighet och vision, visar på den enorma bredden inom Astrid Lindgrens författarskap.
”Vem är då Astrid Lindgren?” frågar Vivi Edström i bokens inledning, och hon svarar själv: ”Utan tvivel är hon en vildtoring, i släkt med sin egen Ronja rövardotter. Som Ronja är hon djärv, balanserar på kanten av textens stup, bara för att knycka på nacken med ett skämt. I nästa ögonblick finner vi henne vid lägerelden, den magiska och fantasieggande.”
Vivi Edström
Rabén & Sjögren, 2007
Astrid Lindgren var känd för sin oförskräckta vighet redan som ung i Vimmerby. Hon växte upp i en rörligt föränderlig tid – född i häståldern upplevde hon bilens och flygets genombrott, och hon reste själv flitigt. Som person var hon kvick, intensiv och i sitt yrke var hon en skicklig stenograf och snabbskrivare.
Vivi Edström är en inspirerande Astrid Lindgren-kännare, och tonvikten i den här spännande essäboken ligger på rörelsens betydelse i hennes böcker – både språkligt och innehållsmässigt. All denna rörelse och intensitet har sin förutsättning i rotfastheten, i bonddotterns förankring i miljön, visar Vivi Edström.
Lena Törnqvist
Stiftelsen bevarandet av Astrid Lindgrens gärning, Vimmerby, 1998
Var ligger Bullerbyn? Vem stoppade hönsägget i ugglornas bo? Finns Pippis sockerdricksträd i verkligheten? Var får Astrid Lindgren alla sina ”påhitt” ifrån?
Man behöver inte veta något om Astrid Lindgren för att älska hennes böcker. Å andra sidan är det fängslande att upptäcka var hon hämtat sin inspiration, hur nära liv och verk ofta ligger.
I Astrid från Vimmerby berättas om några av de miljöer och händelser som återkommer i Astrid Lindgrens eget författarskap och också om hennes roll som författare med världsrykte, om de populära filmerna och om opinionsbildaren som med sin saga om Pomperipossa i Monismanien stjälpte en regering.
Det unika bildmaterialet är till stor del hämtat från familjens privata fotoalbum.
Redaktörer: Ulla Rhedin och Gunna Grähs, Salikon Förlag 2016
Det här är en antologi där samtida illustratörer skriver och tecknar om Ingrid Vang Nymans betydelse för den moderna bilden. En färgstark och perspektivrik bok. Den är dessutom ovanlig: Illustratörer skriver om en illustratör. Det händer inte så ofta.
Medverkande: Fibben Hald, Olof Landström, Pijja Lindenbaum, Jan Lööf, Thomas Tidholm, Cecilia Torudd mfl.
En brevväxling mellan Astrid Lindgren och Louise Hartung.
Sammanställd av och redigerad av Jens Andersen och Jette Glargaard. Saikon Förlag 2016.
Översättning av Thomas Grundberg.
Brevväxlingen mellan Astrid Lindgren och Louise Hartung från Berlin är ett politiskt och kulturellt samtal mot fonden av eftrekrigstidens Europa. Att läsa deras brev är som att sitta på kafé i 50-talets Europa och lyssna på två livliga, vetgiriga och nyfikna röster vid bordet intill.
Breven ger en fördjupad bild av den intellektuella och politiska Astrid Lindgren, en mindre känd sida av den världsberömda författarinnan. Samtidigt ger de en inblick i de två kvinnornas djupa vänskap, som bestod trots det geografiska avståndet och trots Louises obesvarade förälskelse i Astrid. Från 1953 och fram till Louises död 1965 hinner de båda väninnorna utbyta mer än 600 brev. Mellan dem pågår ett ständigt samtal om vardagen, arbetslivet, drömmarna, nyttan med litteratur, vänskapens konst och inte minst kärlekens gränser.
Att läsa om Astrid Lindgren
Lena Törnqvist. Salikon Förlag 2015.
”Man tar vanliga ord och säger ovanliga saker”. Det citatet från filosofen Arthur Schopenhauer använde Astrid Lindgren ibland för att beskriva sitt arbete. Alla håller nog inte med om att hennes or var vanliga – där finns också ord som man letar förgäves efter i ordböckerna. Men säkert är att det hon sa var ovanligt, och har påverkat – och påverkar – människor i alla åldrar, i Sverige och världen över.
Astrid Lindgren blir man aldrig färdig med, hennes texter öppnar nya vyer och ger nya insikter vid varje omläsning. Lena Törnqvist har ägnat trettio år åt att läsa och läsa om böckerna. Hon redovisar här en del av det hon hittat, kompletterat med citat från Lindgrens egna brev och efterlämnade arkiv. Det handlar om översättning, politik, könsroller, kärleken till Stockholm och mycket, mycket annat.
Karin Eliasson och Robert Blombäck. Salikon Förlag 2017.
Vad utmärker de platser vi kallar trädgårdar? Är de bara välordnade skådeplatser för blommor och blad? Inte trädgårdarna på Astrid Lindgrens Näs. Genom att ta hela sin utgångspunkt i Astrid Lindgrens författarskap är de någonting helt nytt i trädgårdssverige. På platsen runt hennes barndomshem arbetar man med att stärka banden mellan trädgård, konst och berättande.
Boken är upplagd som en vandring genom trädgårdsrum; Vildhetens törnrosgård, Livsglädjens lövsal, Trygghetens skoglund, Melankolins mossträdgård, Frihetens ängar och Modets körsbärstrappa. I varje kapitel görs också fördjupningar i form av växtporträtt och utblickar i det småländska landskap som Astrid Lindgren älskade och som i hög grad inspirerat utformningen av trädgårdarna. Dessutom finner man frikostigt med citat ur berättelser, brev och artiklar. Allt det som legat till grund för trädgårdarna tillblivelse.
Dalagatan 46
113 24 Stockholm
info@astridlindgrensallskapet.se
Innehållsansvarig: Viveca Ekelund. Sidan senast uppdaterad: 2023-09-18. Citera gärna från vår webbplats, men kom ihåg att ange källa.
