Tidigare program

Ytterligare program som genomförts finns redovisade i Verksamhetsberättelser från 2003 och framåt.

Genomförda program 2023

Bakom kulisserna på nya tv-serien Ronja Rövardotter, 16 november

Det var många som tyckte det var intressant och roligt att lyssna på föredraget av Bonnie Skoog Feeney och Mattias Arehn – de två producenterna för den nya tv-serien ”Ronja Rövardotter”. Här följer ett referat för er som inte var på plats.

Arbetet började redan 2019 men nu är allt inspelat och idag återstår ett halvårs efterarbete. Det kommer att bli 12 avsnitt à 45 minuter, uppdelade på två säsonger. Manuset har Hans Rosenfeldt skrivit i nära samarbete med Astrid Lindgren AB.

Regin står Lisa James Larsson för. Teamet har haft 178 inspelningsdagar under alla årstider och på så skilda platser som Bergslagen, Jämtland, Dalarna, Halland, Bohuslän, Stockholm och Litauen. En av de viktigaste sakerna att få med från boken var kärleken till naturen, den unika som vi har i Sverige och Norden, därav så många olika inspelningsplatser.

Mycket tid gick åt för att hitta rätt platser, svårt var till exempel urskogen, vargklämman och tjärnen. 70 olika tjärnar tittade de på innan de hittade den rätta som var vacker men också klarade av att ta emot ett filmteam på 100 personer och ett tiotal lastbilar. Överallt har filmteamet tagits emot med öppna armar av lokalbefolkningen som har hjälpt till och bidragit så mycket de kunnat.

Vi får se flera klipp från serien, bland annat när Ronja längtar bort från Mattisborgen, ut i världen och vi följer henne när hon upplever skogen för första gången. Det är en oerhört magnifik och vacker sekvens, naturromantisk, och den visar Mattis stora kärlek till Ronja när han springer efter henne och påminner henne om allt farligt som finns i skogen. Konstigt nog känner man igen sig och det känns helt naturligt med de nya skådespelarna och platserna. Det är visserligen nytt och man förstår att filmtekniken har utvecklats, men det känns hemtamt.

Att hitta Ronja och Birk var som att åka ut på en Idol-turné, berättar producenterna. De träffade över 4 000 barn i hela Sverige, och till sist valde de Kerstin Linden och Jack Bergenholtz Henriksson, tretton respektive fjorton år gamla, som otroligt nog gick i samma klass i Stockholm. De har sen ägnat mycket tid åt att lära sig rida, använda piska, pilbåge och förstås ett helt år med inspelning.

Även om de från början krävde att de vuxna skådespelarna skulle kunna rida, så var det lite si och så med den kunskapen. Filmteamet insåg snabbt att det inte räckte med några ridlektioner. ”Vi fick lära oss mycket på grund av hästarna”, berättar Mattias Arehn. Förutom att lära sig rida skulle skådespelarna också kunna agera i närheten av hästarna, och även hästarna skulle klara av inspelningen. Det slutade med att man köpte in 15 hästar som tränades speciellt och som följde med filmteamet runt i Sverige och Litauen.

Mask och kostym var tidskrävande. Det är 13 rövare hos Mattis och lika många hos Borka och alla hade kläder och specialsmink för just ”sin” karaktär. Varje rövare tog en timme i sminkstolen, Skalle-Per hade tre timmar i ”masken”, men rumpnissarna var värst med fem timmar. Vi får se en av de tre engelska skådespelarna, som gör de sex olika rumpnisserollerna, i en snabbinspelning, där tre personer fixar till honom till oigenkännlighet. Det är imponerande.

Vildvittrorna är helt digitalt skapade, men på inspelningen spelas de av dansare, så att skådespelarna har något att spela emot. Teamet som sedan skapar de digitala vildvittrorna, det graciösa fågelväsendet, kunde då använda dansarnas rörelsemönster.

Mattisborgen var svår att hitta, den är ju en blandning av nordisk medeltid och en fantasivärld, och producenterna letade i hela Europa innan de fick ge sig och göra en egen, dvs ”bygga” ihop befintliga platser med ett digitalt verktyg. Till exempel är Stensalen och Helvetesgapet inspelade i studio och på en parkeringsplats, borggården är från Bohus fästning, källaren från Varbergs fästning och den yttre borggården från Sandsjöbacka i Halland.

”Vi jobbar med en sån otrolig skatt”, sa Bonnie Skoog Feeney, och ”det är en ynnest att få göra det”. Bara sånt som står i boken är med i serien, men vissa karaktärer och platser har fått breda ut sig mer. Inspelningsplatsen är ett utomhusmuseum i Litauen med medeltidstema.

Producenterna avslutar med att berätta hur tacksamma de är över att ha fått göra detta stora projekt. ”Det har inte gått en dag utan att vi har fått nypa oss i armen.” På en fråga svarar de att åldern är satt till 9+, från 7+ i vuxet sällskap, och lägger till att det är mycket poetiskt men också många tuffa scener. Det är ju på liv och död i många av Astrid Lindgrens böcker, så detta kommer bli en familjeupplevelse där vuxna och barn tittar tillsammans.

Finansieringen bakom projektet står framför allt Litauen, Tyskland och Viaplay för och de hoppas på försäljning i hela världen. Intresset har varit stort och tyska public service-kanalen har redan köpt in serien. Nu vet vi att Ronja Rövardotter kommer visas på Netflix och vi ser fram emot att se den.

Foto: Audrius Solominas

Vi firade Björn Berg 100 år och Emil 60 år! 24 oktober

Maja Berg Lindelöw, vd för familjeföretaget Bildmakarna Berg som förvaltar rättigheterna efter konstnärsparet Eva Gehlin-Berg och Björn Berg, samtalade med Erik Titusson om konstnärskapet och om samarbetet med Astrid Lindgren och Emil i Lönnebergas tillkomst.

Plats: Norstedts kafé

Den omtalade första Pippi-filmen, 3 maj

Som avslutning på vår serie om Astrid Lindgren och hennes förhållande till filmen visade vi Pippi Långstrump från 1949, (regi: Per Gunvall), med Viveca Serlachius i huvudrollen. 

Filmen introducerades av filmvetaren Mats Rohdin som berättade om filmen och hur den togs emot av filmkritiker och biobesökare. Dessutom nagelfors filmens skamfilade rykte.

Plats: Biograf Zita

Astrid Lindgren och Det svenska filmmanusets historia, 17 januari

Astrid Lindgren är världsberömd för sina barnböcker men få är medvetna om att hon också skrev närmare trettio filmmanus och var en tidig pionjär inom det transmediala berättandet. Hennes rika och mångåriga manusliv bjuder på allt från sorglustiga som berättartekniska överraskningar. Kjell Sundstedt, manusförfattare, författare och regissör samt Johanna Forsman, som arbetar med text och research för bl a film och teater, berättade utifrån sin bok Det svenska filmmanusets historia. Det uppkom åtskilliga frågor som fick sina svar om Saltkråkan, Bullerbyn och Pippifilmerna.

Plats: Oscarshemmet

Genomförda program 2022

2022 hade Astrid Lindgren-sällskapet funnits i 20 år och detta firades bl a med en utökning av programverksamheten.

En kväll om Astrid Lindgren och Lennart Hellsing, 7 december

I samarbete med Lennart Hellsing-sällskapet bjöd vi in till ett program om två av våra mest älskade författare, Astrid Lindgren och Lennart Hellsing. Hur såg Astrid Lindgrens och Lennart Hellsings relation ut?  Vi får veta mer om deras verksamheter som författare och förläggare/kritiker och om Astrid Lindgrens arbete i Samfundet De Nio där hon nominerade Lennart Hellsing till flera priser.

Medverkande var Lena Kåreland, författare, prof. em., Kjell Bohlund, författare, tidigare förlagschef Rabén & Sjögren samt Jonas Ellerström, författare, förläggare, ledamot av Samfundet De Nio.

Hemma hos Astrid Lindgren – Livet på Dalagatan 46, 22 och 23 november

Vi presenterade Årets medlemsbok, Hemma hos Astrid Lindgren (med undertitel Livet på Dalagatan 46) som skildrar Astrid Lindgrens vardagsliv i hennes vardagsmiljö. Boken handlar om de 60 åren på Dalagatan, om familjen, inredning, mat, läsning, högtider, kärringluncher och mycket mer.  Vi lyssnade på författarna Kjell Bohlund, Lennart Svahn och Lena Törnqvist när de berättar om arbetet med medlemsboken.

Astrid Lindgrens fotspår, 11 oktober

I Norstedts lokaler på Riddarholmen i Stockholm samlades drygt femtio medlemmar för att lyssna på ett samtal mellan barnboksförfattarna Mats Strandberg och Ylva Karlsson. Moderator var Yukiko Duke, översättare och journalist. Pratstunden handlade om vad Astrid Lindgren betytt och fortfarande betyder för barnboksförfattare. En artikel om träffen finns i medlemsblad nr 78.

Astrid Lindgren och Samfundet De Nio, september

Författaren, översättaren och förläggaren Jonas Ellerström berättade utifrån förra årets medlemsbok, Med tri raske skutt, om Astrid Lindgrens tid som ledamot och ordförande i Samfundet De Nio. Programmet ägde rum på Astrid Lindgrens Näs i Vimmerby.

Årsmöte och middag, 21 maj

Astrid Lindgren-sällskapet har nu funnits i 20 år. Vi ville fira det med ett extra festligt årsmöte med jubileumsmiddag och underhållning på Kristinehovs malmgård i Stockholm. Vi bjöd därför in till middag i anslutning till årsmötet, vilket hörsammades av drygt 80 medlemmar. Till kaffet sjöng och berättade Kristina Ruhnström (brorsbarnbarn till Astrid Lindgren)Styrelseledamoten Malin Nauwerck berättade även om sitt arbete med att tyda Astrid Lindgrens stenogramblock under rubriken Krumelurer och klenodier.

Astrid Lindgren och filmen, 28 april

Film spelade en central roll i Astrid Lindgrens liv under hela 1900-talet. Barndomens besök på biograferna Star och National i Vimmerby blev början på en livslång förbindelse med det mytomspunna filmmediet.

Mats Rohdin, fil dr i filmvetenskap, har forskat kring Astrid Lindgrens förhållande till film och andra medier med särskilt fokus på perioden innan samarbetet med Olle Hellbom startade mitten på 1950-talet. Här tog han med oss på en resa genom historien med hjälp av såväl filmklipp och bilder, som manuskript, pressklipp och brev.

Plats: Biograf Zita

Att illustrera Astrid Lindgren, 10 februari

På senare tid har det kommit utgåvor av Astrid Lindgrens klassiska texter, med helt nya illustrationer. Två som uppmärksammats är Maria Nilsson Thore som illustrerat de vackra bilderböckerna om Saltkråkan och Fabian Göransson som snillrikt illustrerat Pippi på rymmen. Hur går man tillväga när man illustrerar ett universum som inga läsare redan har en tydlig bild av? Hur förhåller man sig till tidigare visuella uttryck och hur pass mycket vågar man bryta mot bildtraditioner?

Maria Nilsson Thore och Fabian Göransson samtalade med Erik Titusson. Arrangemanget genomfördes i samarbete med Barnboksbildens vänner.

Plats: Göteborgs litteraturhus

Att illustrera Astrid Lindgren, 15 mars

Erik Titusson samtalade med Maria Nilsson Thore och Fabian Göranson. Det var samma programinnehåll som tidigare program i Göteborg. Maria avslöjade att hon nu håller på med fjärde boken om Saltkråkan. 40–50 personer lyssnade engagerat under den trevliga kvällen.

Plats: Norstedts förlag

Genomförda program 2021

På grund av coronapandemin var nästan alla program inställda under 2021. Dock genomfördes ett program i december – se nedan. Visningarna av Astrid Lindgrens lägenhet på Dalagatan var också inställda. Hela året erbjöd vi guidade stadsvandringar i Astrid Lindgrens fotspår i Vasastan i Stockholm och det har vi sedan fortsatt med. Läs mer: Boka visning

Årets medlemsbok Med tri raske skutt – Astrid Lindgren och Samfundet De Nio presenterades den 8 december

Astrid Lindgren efterträdde Olle Holmberg på stol nr 1 i Samfundet De Nio år 1973. Jonas Ellerström, författare, förläggare och ledamot av Samfundet De Nio, och Åsa Warnqvist, docent i litteraturvetenskap och chef för Svenska barnboksinstitutet, har skrivit om hennes tid och verksamhet i samfundet. Evenemang i samarbete med Samfundet De Nio.